fredag 28 mars 2014

Det blev en dag i skogen...

Vi tog en fredag i skogen. I solen var det riktigt varmt och skönt. Fem barn i åldern 9 mån till 5,5 år. Alla var kanske inte på perfekt humör hela tiden...
        
Men tillslut hade de två minsta somnat under varsin gran och stämningen lugnade sig lite :)        


Det kokades makaroner och stektes köttbullar som åts glupskt upp! Frisk luft gör barn hungriga. 
     

När de två minsta sov och de tre största blivit mätta så fick mammorna njuta av sitt kaffe. 
Livet känns toppen. 

På vägen hem tog vi en liten glasspaus. Det hör ju till. 
      





måndag 24 mars 2014

Blivande fyraåringens önskelista

En häst
En ko
En enhörning
En ryggkliare
En Barbie 
En plånbok
En rockring

Väldigt trevligt...

...tills Elin plurrade. 

söndag 23 mars 2014

Familjen

Efter många timmar i kyrkan avslutades dagen med lite kvällsgrillning.
      

fredag 14 mars 2014

nio miljoner

9 miljoner! Nio miljoner, 9 000 000 000, människor och hälften av dem är barn... Sveriges befolkning består av 9 644 864 personer. Tänk er att nästan alla i vårt land skulle fly. 2 500 000 skulle hamna i olika tältläger i norge och danmark. Inte veta vart man ska ta vägen, inte veta hur man ska få mat, inte veta om man är trygg, inte veta vart alla i familjen är, inte veta om släkten lever, inte veta när man kan återvända hem, om det ens finns ett hem att återvända till. Få leva i ett tält (om man har tur) utan värme, vatten och el. Förhoppningsvis med någon slags säng och filt. 
Känns väldigt långt ifrån min verklighet. Jag som idag tyckte att det var ett stort problem att ygnste sonen gnällde och att den äldste släpade in en ödla - han har ju ett hus att släpa in en ödla i! Jag som gnäller över att det är trångt i sängen - jag har ju en säng! Jag som tycker att det är tråkigt att tvätta kläder - jag har ju både tvättmaskin och kläder! Jag som tycker att det är jobbigt när barnen hoppar i soffan - jag har ju en soffa!
Den verkligheten lever dock invånarna i Syrien i. Nio miljoner människor på flykt. 2,5 miljoner i flyktingläger - hälften är barn. Tänk alla mammor som inte kan natta sina mätta, trygga barn i varma, sköna sängar innan de gå ner och tar en varm dusch för att sedan halvsova i en mjuk soffa i ett eget hus. 

Ibland skäms jag för att jag har det så bra. Kanske inte över att jag har det så bra, mer över att jag inte gör så mycket för att andra oxå ska ha det bra. För att mammorna i Syrien, som just nu sitter med rädda, frusna, hungriga barn i famnen, oförmögna att göra något - ska ha det bra. Hur kan vi, mammor i sverige, hjälpa mammorna i syrien? Det kanske är dags nu.

Att leka med varandra