Äntligen!

Igår var jag nära att ge upp det här med mat - Folke har så svårt att förstå vad man ska göra med det som man får in i munnen. Potatisen ligger på tungan tills den långsamt smälter och rinner ut igen.
MEN I KVÄLL!!!
Jag plockade fram den där läskiga köpegröten igen och han åt och smaskade, gapade och svalde! Ljuvliga unge!!
(Anar att jag har ett och annat bakslag att vänta - men nu vet jag att det faktiskt går i alla fall)